... på att den ädle springaren ska uppenbara sig men det går lite trögt. Juvret har vuxit till sig men är slappt och hon är oförskämt pigg så det känns fortfarande som att det är lite tid kvar. Igår kväll var hon ändå märkbart påverkad och stog och tungandades men det är inte så konstigt med den mage som hon lagt sig till med, enorm. Idag blir det att koppla in kameran och börja vaka på henne, så får vi se om det händer nåt snart. Tills dess får jag hålla tillgodo med gamla fölbilder...

Här bredvid är Campanilla & Botijo, 1 v tror jag...

Aragorn, som är Heleno och Maggans föl...

Maggan och Cherokee...

Och här är Centinelo II som Difusa väntar sitt föl med.

Guardiolahingst som ägs av Yeguada Casanova.

Ja det är på gott och ont, ska man betäcka så välkomnar man tydliga brunster men ska man inte betäcka så får dom gärna utebli. Särskilt om man har ston med mycket hormoner. Man pratar oftast om problem kring hingstar och deras hormoner men sällan problem på ston - de bara kallas pissmärrar så är det bra med det.  I mitt stall så har jag större problem med hormonella ston än hingstar, både Heleno och Botijo tar det mesta med ro när det kommer till ston, kanske Botijo är lite mer uppmärksam än Heleno. Däremot är Cherokee som ett monster kring brunsten, i vilken hon är i stort sett jämt känns det som, och det ställer till det och stör ordningen i stallet. Hon är en riktig pissmärr! Hennes mamma var lika hormnell när hon var ung men det rättade till sig när hon blev lite äldre och speciellt efter att hon fått föl.

Men nu ska inte Cherokee ha nåt föl och då kommer ju problemet bestå om jag inte hittar nån annan lösning. Först och främst ska jag gör en gynundersökning av henne så hon inte har fått nån cysta som ställer till det vilket jag kanske misstänker. Men är det inte så så får jag nog prova att ge henne en hormonspruta, p-spruta. Ska prova med munkpeppar också men är ganska skeptisk till att det har någon effekt. Nu är hon ändå inte till något som helst problem för oss som hanterr henne, hon är aldrig sur eller vrång mot oss utan hon är till större fara för sig själv. Hon blir fullständigt blockerad och hänger helt upp sig på sina kompisar. Hon stressar, pratar, skriker och lever allmän rövare i box och ute i hagen. Hon är hela tiden på helspänn och noterar allas rörelser. Riktigt jobbig blir hon och jag tycker riktigt synd om henne. Det är ju tur att det bara håller i sig några dagar men sen tar det ju inte många dagar innan det är igång igen:(   Kanske nån av er som läser har några erfarenheter av detta?

Nån som inte brunstar iallafall :) är Difusa, inget nytt på den fronten och jag tror hon gått i ide. Hon är smart som väntar lite till för här är det helt vitt ute av snö idag. Igår kunde man se sammandragningar tydligt och fölet rörde sig ganska friskt så det kanske är på gång ändå, men inget har hänt med juvret utan det är tomt. Bara att vänta....

Ha det gott och KÖR försiktigt i detta skitväder.

... och så får de bli. Det går stadigt frammåt med honom och det blir roligare och roligare för var gång han rids. Igår travades han i båda varv och höll igång ända tills Therese bad honom sakta av till skritt. Lite vingligt men ändå så balanserat att han kunde hålla igång. Nu är han heller inte lika känslig i munnen utan börjar kunna ta olika tygelkommandon. Då är det dags att koppla ifrån fegsnöret (som jag redigerat bort på fotot :) ) och släppa dom för vinden... hmm. Kan kanske tyckas märkligt att ha fegsnöre på honom men det beror helt enkelt på att vi inte har en inhängnad ridbana att tillgå och därför är det en ren säkerhetsgrej tills dess det känns helt 100 att han går att manövrera och förstår att ett tygeltag kan betyda STOPP och inte fullfart till grannens islandshästar. Just det här med säkerhetstänk är enormt viktigt och jag tror jag fått det med mig från Svedens Ponnyklubb som fostrade mig i början. Här var det alltid full fokus på säkerheten och man förmanades hela tiden att tänka steget före hur man hanterade sin häst och hur man red den och att alltid visa hänsyn till andra runt omkring en. Det är jag tacksam för idag då det sitter i benmärgen, olyckor händer ändå så varför utmana dom. I helgen ska vi ta en premiärtur, uppsuttet, med Botijo ut i skogen, det kommer han att uppskatta.

Inte är det långt kvar heller tills att Difusa ska leverera, hon är närmare bestämt på 326:e dygnet. Det ser ändå ut som det är ett litet tag kvar men eftersom hon fölar för första gången hos mig så vet jag ju inte riktigt vilka tecken hon kommer visa. Men dom flesta brukar iallafall fylla juvret fullt ut så jag får tro på det. Ska bli spännande att se vad som kommer ut. Fölungen kommer vara till salu så håll utkik om ni letar efter ett föl. Han/hon har goda förutsättningar att bli riktigt bra... men det är klart att all avel är som ett spel på lotteri också.

Trevlig helg på er!

Hoppas ni alla får en riktigt skön påsk. Själva ska vi bara njuta av ledighet från arbete och fylla helgen med godis, vin, hästar och lite gårdspyssel. Kanske törs jag köpa lite penseer och plantera så våren får lite hjälp på traven, dom får väl frysa ihjäl då om det kommmer någa riktiga köldknäppar. Helt enkelt bara göra sånt som är avkopplande.

Heleno och Botijo ska få jobba på och det tar sig riktigt bra med ridningen av Botijo, han är en cool kille, och nu har vi kommit till läget när det är dags att ställa lite högre krav på honom. Han är fortfarande extremt känslig och snabb i reaktionen men det är nog så han är och kommer att vara. Han måste nu lära sig att te x kunna ha lite kontakt i munnen men ändå gå frammåt och där blir det lätt en konflikt för honom... men som sagt det tar sig. Får vi nu bara bort lite av vinterspäcket också, så blir det ännu bättre:)

Heleno känns toppenfin, pigg och frammåt och om nu en häst kan vila sig i form så är det precis vad han gjort. Han bara älskar att få jobba och bjuder på sig själv till max.

Nä nu är det dags att bege sig ut och ge pållarna lite lunch!

Glad Påsk